Så sant som natten

Vart tog alla vägen? Varför lämnar de?

Drick öl, väsnas vid vägkanten. Jag är så tyst att man knappt kunde tro att jag hade en mun.
Den sitter där mitt i ansiktet, utan större funktion och letar inte efter några ord eller några kyssar.
Endast mat och tandborste accepterar den, det är de få saker som får fripass.

Vart tog ni vägen? Här, nu när natten gör sig påmind och jag vet inte vart jag ska vända mig.
Dricker öl.
Det är verkligen tyst här, bara några knappar som pratar och kanske att mina tankar
får prata. Det hörs i dörrarna att vi inte är här.
Vart är vi? Vart är ni?

Ge mig ett svar, vart är du?