autoskrift 9

Mamma, det är något med huvudet och halsen

Jag kan inte komma åt det, jag får kväljningar och det svartnar när jag försöker trycka in fingrarna genom tinningarna

Flygplanen buar ut mig, där jag ligger och drömmer om glasögonprydda ansikten från en tid då fötterna var blöta och jag hade tyngre mage

När jag vaknar läser jag gamla meddelanden

Det är som att åka tidsmaskin genom känslorna

jag mår illa

Jag måste se mig själv i spegeln

Fingrarna känner att allt sitter där det ska

Spegeln ljuger inte

Jag ser bakom den

Inget där förutom,
mamma,
alla dina krämer och hårprodukter