Sommarens sista natt har kommit och gått
Jag minns den, likt en kristalltår som föll
från kärlekens öga, en kristalltår som spars
i en kartong under hjärtat
Nu när löven tar jordens färg
faller jag med dem mot marken
Gråter inga kristalltårar
men på morgonen när natten
har dragit fram svetten
öppnas kartongens kant
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar